Att bilda ett norskt aktiebolag (AS) tar tid. Mellan undertecknandet av stiftelseurkunden och registreringen i Foretaksregisteret kan det gå dagar eller veckor. Under den perioden kan du behöva hyra lokaler, anställa personal eller ingå leverantörsavtal – men bolaget är ännu inte ett fullvärdigt rättssubjekt gentemot omvärlden.
Frågan är därför inte bara vem som undertecknar, utan vem som faktiskt ansvarar om något går fel innan registreringen är klar. Reglerna följer av aksjeloven § 2-20, och de har direkt betydelse för grundare som vill komma igång snabbt.
När blir ett aktiebolag ett eget rättssubjekt?
Ett aktiebolag existerar internt mellan aktieägarna från bildandet. Men gentemot tredje man – leverantörer, hyresvärdar, anställda och andra utomstående – är det registreringen i Foretaksregisteret som avgör om bolaget kan förvärva rättigheter och ådra sig förpliktelser.
Enligt första stycket i § 2-20 kan bolaget som sådant inte förvärva rättigheter eller ådra sig förpliktelser gentemot tredje man innan det är registrerat, med undantag för det som följer av stiftelseurkunden eller av lag. Det är själva införandet i registret som ger rättskapacitet i privaträttsliga förhållanden – inte bara att en anmälan har skickats in.
I praktiken innebär det att du inte kan behandla ett oregistrerat AS som en vanlig avtalspart. Skriver du ett hyresavtal i bolagets namn före registreringen är det inte bolaget som ansvarar – om inte avtalet faller inom undantagen nedan.
Vilka avtal kan bolaget ändå ingå före registrering?
Regeln i § 2-20 är inte absolut. Det finns flera situationer där bolaget ändå kan bli bundet redan före registreringen.
Avtal som följer av stiftelseurkunden
Om stiftelseurkunden innehåller bestämmelser om att bolaget ska överta vissa tillgångar, åta sig vissa förpliktelser eller ingå vissa avtal, binder dessa bolaget oavsett registrering. Sådana rättigheter och skyldigheter är villkorade av att bolaget faktiskt bildas, men när det sker är bolaget bundet utan att registreringen i sig är avgörande för om motparten kan kräva fullgörelse.
Detta är anledningen till att ett oregistrerat bolag i vissa fall kan ha borgenärer och till och med tas under konkursbehandling på grund av förpliktelser som gjorts till stiftelsevillkor.
Avtal som följer av särskild lag
Särskilda lagbestämmelser kan också innebära att bolaget kan ådra sig förpliktelser före registrering. Ett typiskt exempel är möjligheten att utse VD och ingå avtal med revisor redan under bildningen. Bestämmelserna om ersättningskrav mot styrelseledamöter och VD förutsätter heller inte att bolaget är registrerat.
Förhållandet mellan aktieägarna
Mellan aktieägarna själva existerar bolaget redan från bildandet. Aktieägarnas skyldighet att betala in aktiekapital följer av stiftelseurkunden och omfattas inte av huvudregeln om avsaknad av rättskapacitet gentemot tredje man. Men i förhållanden utanför stiftelseurkunden och teckningsunderlaget står en aktieägare i samma ställning som en utomstående tredje man.
Vem ansvarar personligen för avtal som ingåtts för bolagets räkning?
Om någon ingått ett avtal i bolagets namn före registreringen, och förpliktelsen inte redan binder bolaget enligt undantagen ovan, gäller andra stycket i § 2-20: de som har åtagit sig förpliktelsen ansvarar personligen och solidariskt.
Det gäller typiskt styrelseledamöter, eller VD om en sådan redan är utsedd och har handlat för bolagets räkning i enlighet med representationsreglerna i aksjeloven kapitel 6.
Vem kan bli solidariskt ansvarig?
Det personliga ansvaret omfattar inte bara den som personligen undertecknat avtalet. Även andra kan bli ansvariga om:
- en styrelseledamot ingått avtalet, och övriga styrelseledamöter kände till det eller gett fullmakt till motparten,
- en funktionär ingått avtalet, och VD och/eller styrelseledamöter kände till det eller gett fullmakt.
Att någon är anställd som VD medför dock inte i sig att styrelsen blir personligt ansvarig för dennes dispositioner.
Regeln gäller inte bara rena avtalsförpliktelser. Vid icke-avtalsenliga förpliktelser kan det personliga ansvaret vila på den som har igångsatt verksamheten för det oregistrerade bolagets räkning.
När upphör det personliga ansvaret?
Det personliga ansvaret är inte ovillkorligt. Om avtalet ingåtts under förbehåll om bolagets registrering, eller med uttrycklig angivelse av att det sluts för ett bolag under bildning, blir det normalt ingen fråga om personligt ansvar – förutsatt att detta faktiskt framgår tydligt av avtalet.
När bolaget registreras övertar det förpliktelsen, och det personliga ansvaret upphör från samma tidpunkt. Inget särskilt godkännande från bolaget krävs för att övertagandet ska ske.
Vad händer med avtal som ingåtts före bildandet?
§ 2-20 gäller bara förpliktelser som åtas för ett bestående bolags räkning. Om någon ingått ett avtal för ett framtida bolags räkning före bildandet, och utan att detta gjorts till ett stiftelsevillkor i stiftelseurkunden, regleras ansvaret av allmänna avtalsregler – inte § 2-20.
Sådana avtal kan inte göras gällande mot bolaget, och de blir inte bindande vid registreringen om inte bolaget godkänner dem efter bildandet. Detta är en viktig skillnad: ett avtal du undertecknar «för ett AS som ska bildas nästa vecka» ger inte automatiskt bolagsansvar när registreringen är klar.
Vad händer när bolaget registreras?
När bolaget registreras i Foretaksregisteret övertar bolaget automatiskt de förpliktelser som ingåtts för dess räkning före registreringen – förutsatt att förpliktelsen faller inom vad som annars skulle binda bolaget enligt representationsreglerna i aksjeloven.
Detta följer av andra stycket i § 2-20. Bolaget blir ansvarigt i stället för den som ingick avtalet, och det personliga ansvaret upphör. Det spelar ingen roll om motparten visste eller inte visste att bolaget var oregistrerat.
För ömsesidigt bebyrdande avtal – där båda parter har skyldigheter – innebär registreringen att bolaget blir både berättigat och förpliktat.
När krävs särskilt godkännande?
Förpliktelser som inte utan vidare övergår till bolaget vid registreringen kräver att bolaget uttryckligen eller underförstått godkänner avtalet. Det gäller särskilt avtal som ingåtts före bildandet utan att de gjorts till stiftelsevillkor. I sådana fall är det skäl att anta att även det personliga ansvaret upphör om bolaget godkänner avtalet.
När kan motparten frånträda avtalet?
Tredje stycket i § 2-20 ger motparten – den som ingått avtal med det oregistrerade bolaget – en begränsad rätt att gå från avtalet. Vilken rätt som gäller beror på om motparten visste att bolaget inte var registrerat.
Vad händer om motparten inte visste att bolaget var oregistrerat?
Visste inte motparten att bolaget var oregistrerat vid avtalstillfället har denne en ovillkorlig rätt att häva avtalet fram till bolaget registreras. Denna rätt gäller även efter att bolaget faktiskt registrerats, om motparten inte visste om avsaknaden av registrering när avtalet ingicks.
Vad händer om motparten visste att bolaget var oregistrerat?
Visste motparten att bolaget var oregistrerat kan denne normalt inte gå från avtalet – om inte parterna tagit uttryckligt förbehåll om det. Men om bolaget inte anmäls till Foretaksregisteret inom fristen i § 2-18, eller anmälan avvisas innan fristen löper ut, kan även en motpart som visste om avsaknaden av registrering häva avtalet.
Under alla omständigheter förfaller hävningsrätten när bolaget registrerats och därmed blivit förpliktat. Då har motparten uppnått den rätt mot bolaget som avtalet syftade till.
Endast faktisk vetskap om att bolaget inte var registrerat har betydelse. Att motparten borde ha vetat det räcker inte.
Parterna kan avvika från reglerna i tredje stycket genom uttryckligt avtal.
Hur skyddar du dig som grundare i praktiken?
Många grundare vill komma igång snabbt och ingå avtal medan bolaget fortfarande bildas. I många fall är det helt legitimt – men det är viktigt att förstå att du fram till registreringen kan ansvara personligen för förpliktelser du tar på bolagets vägnar.
Ett lagerbolag kan vara ett alternativ om du behöver ett registrerat bolag snabbt och vill undvika denna risk. Läs mer om avvägningen i bilda AS själv eller köpa lagerbolag.
För att begränsa risken bör du:
- Avvakta med väsentliga avtal tills registreringen är klar, där det är praktiskt möjligt.
- Ange uttryckligen i avtalet att du handlar för ett bolag under bildning, och att förpliktelsen förutsätter registrering.
- Anmäl bolaget till Foretaksregisteret så snabbt som möjligt efter att stiftelseurkunden undertecknats och aktiekapitalet betalats in.
- Överväg om avtalet bör tas in i stiftelseurkunden om det är så centralt att bolaget ska vara bundet oavsett registrering.
Relaterade artiklar
- Vad är ett lagerbolag och när lönar det sig?
- När kan styrelseledamöter och VD bli personligt ansvariga i ett aktiebolag?
- Vad är ett aktieägaravtal och behöver du ett när du startar AS?
Hos Stift hanterar vi hela bildningsprocessen åt dig – från utarbetande av stiftelseurkund till registrering i Foretaksregisteret – så att du kan minimera personlig exponering. Kontakta oss för att komma igång.
